Är du drabbad av absurdokratin?

En artikel i SvD 2015-12-01  tar upp absurdokratin på många arbetsplatser. Läsningen ger en del att fundera på. Här är inledningen:

​​Många vill tro att arbetslivet i huvudsak är klokt och rationellt inrättat. Man föreställer sig att chefer och anställda ägnar sig åt produktivt arbete som skapar värde, för både brukare, kunder och aktieägare. En uppsjö lagar, policyer och styrdokument finns på plats för att säkerställa en välfungerande verksamhet.

På ytan ser också det mesta funktionellt ut. Organisationer och de allra flesta anställda bidrar i huvudsak till ett gott samhällsbygge genom värdefulla arbetsinsatser, tror många.

Men inte sällan är det en chimär.

Många organisationer lider av en mängd besynnerliga och kontraproduktiva arrangemang. De är nedlusade med strukturer, system och praktiker som främst syftar till att skänka ledningen en känsla av kontroll.

Polisen har till exempel i sin verksamhet, med 589 styrdokument, inte bara att kämpa mot den grova organiserade brottsligheten utan även, som man internt ibland säger, den egna grova organiserade administrationen.

Självklart är variationen stor mellan arbetsplatser – och även inom dessa. Men i min egen och andras forskning har jag sett tillräckligt många skräckexempel i både offentlig och privat miljö för att i många fall kunna säga:

Det är inte du som är galen, det är ditt jobb.

 

Och artikeln slutar:

Om så inte är fallet är det betydligt svårare. Ibland får man försöka mobilisera kollegorna. Bra medarbetare är inte överdrivet lydiga eller följsamma mot chefen. Men om absurdokratin har kopplat ett för hårt grepp om organisationen finns det ibland bara två utvägar.

Gilla läget – eller sluta.

Tillbaka till bloggen