Gästinlägg om evidensbaserad målsättning

Under ett par gånger under våren gästas min blogg av en branschkollega, Rozze Baleng-Soultani. Rozze har juristexamen och en fil kand i psykologi  och arbetar idag som agil coach. Han är också ICF-certifierad coach. Han är aktuell med boken ”Master Your Life Psychologically” som ges ut inom kort. Detta första inlägg handlar om ett evidensbaserat sätt att målsätta, håll till godo.

”Vårt samhälle präglas av ständig utveckling och förändring, det har kan ingen ha missat. I en sådan värld blir den enskilda individens personliga och professionella utveckling extra viktig. En vedertagen metod som har visat sig vara särskilt effektiv för att uppnå mål inom karriären och personlig utveckling är SMART-målsättning, utvecklad av forskarna Edwin Locke och Gary Latham. Deras teori om målsättning och arbetsmotivation har blivit en hörnsten inom områden som coaching och ledarskap.

SMART står för Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, och Tidsbestämt. Denna akronym fungerar som en guide för att sätta mål som inte bara är tydliga och åtgärdbara, utan också inspirerande och uppnåeliga.

Specifikt innebär att målet ska vara klart och tydligt definierat. Istället för att säga ”Jag vill bli bättre på att presentera”, sätt ett mål som ”Jag vill kunna hålla en tio minuters presentation utan att läsa från anteckningar”.

Mätbart handlar om att kunna följa framstegen. Om målet är att förbättra presentationstekniken, kan ett mätbart kriterium vara antalet genomförda presentationer eller feedback från åhörare.

Accepterat betyder att målet är accepterat av alla berörda parter. Om du arbetar mot ett karriärmål, är det viktigt att dina kollegor och chefer stödjer och förstår ditt mål.

Realistiskt refererar till att målet bör vara utmanande men ändå uppnåeligt. Att sikta på att bli VD för ett stort företag inom ett år är kanske inte realistiskt, men att sikta på en befordran till en högre position kan vara det.

Tidsbestämt innebär att det finns en specifik tidsram för när målet ska vara uppnått. Detta hjälper till att skapa en känsla av brådska och kan motivera till handling.

Ett exempel från det verkliga arbetslivet kan vara en projektledare som vill förbättra sitt teamets effektivitet. Ett SMART mål kan vara ”Att öka teamets produktivitet med 20% inom de kommande sex månaderna genom att implementera nya arbetsprocesser och regelbunden feedback.”

Genom att använda SMART-målsättning kan individer och team inte bara sätta tydligare och mer uppnåeliga mål, utan också kontinuerligt följa upp och utvärdera framsteg. Dessutom har jag bifogat ett litet utdrag från min kommande bok ”Master Your Life Psychologically” där denna teori åtföljs av över 100 teorier och över 300 coachande frågor, backa gärna bokprojektet på Kickstarter.

Är du redo att ta dina personliga och professionella mål till nästa nivå med SMART-målsättning? Vilka mål skulle göra den största skillnaden för dig i år? Samt, vilken del av SMART-modellen vill du alldeles särskilt införliva i din framtida målsättning?

Lycka till, hälsar Rozze””